onsdag 4 mars 2015

En helt vanlig tisdag...

Första alarmet ringer 04:30. Klockan lägger jag knappt märke till, det är ju inte mitt alarm som ringer (tänker jag iaf). Halvt sovande stänger jag av min klocka och vänder på mig och somnar om. 04:35 ringer alarm nummer två och det är då jag faktiskt förstår att det är mitt alarm som ringer och att jag MÅSTE gå upp nu! Jag är fortfarande vid halvt medvetande, men gör iordning min smoothie, kokar mitt kaffe och sätter mig i min fåtölj och läser tidningen, samtidigt som jag börjar vakna till liv.

Vid 04:55 har jag läst klart tidning, druckit upp kaffet och det är dags att börja göra sig iordning för simträning. Just det, det är tisdag morgon och jag ska simma, shit måste packa väskan. Vad händer då de närmsta 15 minuterna? Jo jag får stressa (fråga mig inte varför) för att hinna, för tro inte att jag packade väskan kvällen innan, nej nej.. Utan detta gör jag på morgonen och det är samma sak varje morgon som jag simmar, panik för att jag inte ska hinna till insläppet. 

05:17 låser jag ytterdörren och kort därefter sitter jag på cykeln på väg till träningen. Hoppas att det inte blir en alltför tuff träning tänker jag där när jag sitter på min cykel, jag är ju fortfarande lite trött. 

Trots att jag fick stressa för att hinna iväg i tid är jag ändå i tid till öppningen, senast 05:35 är det som gäller. 

Simträningen startar 05:45. Först är det insim som gäller av lite blandad kompott. Trots att jag kände mig lite seg tidigare så börjar det kännas bättre. Fast jag är lite trött i axlarna efter gårkvällens trainerpass à 90 minuter. I början av passet så känns allting bra, hoppet om ett lite lugnare pass lever vidare, jag menar vi körde ju ändå 48x25 MAX för bara en vecka sen, det kan ju omöjligt bli något liknande idag??!?!

När simträningen pågått i ca 45 flyttas vi om på banorna, dags för en ny serie tänker jag. Då hör jag tränaren säga. "Okay, so now it's time for the main set, you going to swim 24x50 m freestyle, maximum effort, start time 60 s". WHAT?!? Skojar han tänker jag, jag måste hört fel, men nej så är ju inte fallet. Det är 24 st 50:or max med starttid 60 s som gäller. Det finns inte utrymme för att varken tänka eller känna efter, det är bara att köra. Vid ca 17 st tappar jag räkningen, men tror att jag har koll. När jag själv tror att 24 st är avklarade så fortsätter de andra simma ytterligare, Attans tänker jag, räknade visst fel. Till slut stannar de som är först på banan och det är äntligen över.

Jag har överlevt dagens eller morgonens tyngsta del. Nu är det bara att ladda om för ikväll är det 10x400 m löpning som gäller.

Under dagen så känner jag mig lite sådär trött i kroppen, uttömd på något sätt. Jag sitter ned mestadels hela dagen, vill liksom spara mina krafter till kvällens löpträning, intervalldelen ska kännas hårt och kontrollerat.

När jobbdagen är över cyklar jag hem, först hämtar jag ut ett paket som innehåller mina nya träningskläder à la landslagsstyle. Hemma, byter om till mina nya kläder och sen ger jag mig iväg. Kroppen känns hyfsat pigg, men tar det väldigt easy. När jag kommer till Hästhagens idrottsplats så laddar jag musiken, nu är det mycket UNTS UNTS och bas som gäller. Sen börjar jag springa. För att variera mig så springer jag åt båda hållen på mina 400-ingar, det känns bra, kroppen svarar bra, något hög puls, men jag håller mig på den nivån jag vill. När jag har 3 varv kvar möter jag en till löpare, min naprapat Krister springer också intervaller. Han är för övrigt en otroligt duktig löpare så nu gäller det att tänka lite extra på tekniken :-), inte tappa fokus med andra ord.

Till slut har jag överlevt mina 10 st intervaller, och ingen gick långsammare än planerat. Gött! Med mosiga ben lunkar jag hemåt, inte mycket energi kvar i kroppen. Väl hemma är det dusch, mat och sen däckar jag i soffan.

Ja, som sagt, en helt vanlig tisdag...

Team Sweden Triathlon
Hello
Klar efter 10x400 m

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar